Finlands resa.

Nu har stunden kommit och vi åker på semester till Finland. Vi kom fram till Stockholm tidig eftermiddag och vi tackar vår an Gps för att vi kom till Varta hamnen där Silja Line avgår. Körde ombord och fann hytten med galans, och snabbt upp på soldäck för att njuta av det varma solskenet som var på soldäck. Beställde något gott att dricka och så kom det en regnskur så klart. Men vi klarade av regnskuren och vi väntade på avgång. Gick till aktern på båten och plåtade lite andra fartyg och så lite måsar. Nu började däckplåten att vibrera och båten lämnade Stockholm.

Det kliar i örat!!

Vi åt en god oxfilegryta ombord och mätta och belåtna så gick vi till kojs. Nästa morgon vaknade vi i Helsingfors. Sveaborg hälsar oss välkomna till Finland. Gustav Vasa Grundade staden och på den tiden fanns det bara ca 1500 personer i Helsingfors.

Sveaborg

På denna resa var höjdpunkten att vi skulle åka en kanaltur till rysska Viborg. Båten avgick ifrån Lappeenranta och vidare till Saima kanal. Vi ska slussas igenom 8 st slussar varav den djupaste är ca 13 meter. Saima kanal är den längsta kanalen i Finland. Den sträcker sig ifrån Saimen till Viborska viken i Ryssland. Det är en fallhöjd på 80 meter. Kanalen blev färdig år 1856 lagom till Tsaren Alexander skulle krönas. Den stängdes 1940 då gränsen drogs tvärs över kanalen. 1963 öppnades den igen och Finland fick arrendera kanalen av ryssarna.

Efter ca 5 timmar kom vi fram till Viborg. Staden har tillhört Sverige och Finland men tillhör numera Leningrad oblast Ryssland. I staden bor det ca 80 000 personer. Den präglas mycket av äldre finländsk arkitektur.
Viborg är idag en mycket sönderfallen stad, och det har påbörjat stora restaureringar av staden.
Vi angjorde bryggan och det var fotoförbud över vissa delar av staden pga tullen.
Det tog oss en timma att passera pass tjänstemännen och man håll på att bli tokig.
Ändå hade vi skickat kopior på våra pass tre veckor innan resan. Men igenom kom vi till slut.

Brandkåren övar!!

Åt det här hållet fick man fota.

I mitten av bilden ett av Gustav Vasas försvarställningar.

Saluhall

Vi åkte på en rundtur och väl var det för då får man se vad staden har att erbjuda i se värdigheter.
Tiden går snabbt och vi styrde åter kosan mot hamnen och pass tjänstemännen.
Det tog lika lång tid åt andra hållet också.
Men man ska inte klaga för vi har haft en fantastisk båttur och rundvandring i staden.
Denna resa kan rekommenderas men var ute i god tid för biljetterna går snabbt åt.

Viborg slott.

Viborg slott är en borg belägen i staden Viborg. Borgen grundades 1293 av den svenske riksföre ståndaren Torgils Knutsson.

Utflykt till Nordkoster

Semester och vad kan man hitta på trots regn och lite sol emellanåt?
Jo, vi åkte iväg en sväng ut till Kosteröarna och då var det strålande solsken och 25 grader varmt.
Båtarna avgår ifrån Strömstad och båtfärden tar ca 40 minuter att nå öarna. Kosteröarna består av flera små öar men det är syd och nord koster som är bebodda. Sydön är den störst men är lite för stor att gå runt.
Man kan då hyra cyklar och njuta av ön. Nordön är den lätta ön att gå runt.
Här finns det väl markerade leder att gå på. Vi gick av båten i Vettnet och traskade mot campingplatsen. På denna plats är det familjer som kommer på våren och sätter upp stora tält och bygger  sina läger av drivved och tillbringar hela sommaren här ute. Ska man campa en helg är det bäst att ringa och boka plats.
Lena och jag var här för några års sedan och då skulle vi tälta. Vi bokade inte plats och det fick vi höra att så kan man inte göra.

Vettnets båthamn

Campingplatsen

Camping alldeles in till havet

  

Kosterhavet blev nationalpark 2009 och är den första i Sverige son skyddar natur under havsytan. Parkens totala yta är 39000 hektar och det mesta utgörs av havsbottnar och vatten.
Nationalparken är en av landets allra största och sträcker sig från norska gränsen i norr och söderut till vattnen utanför Grebbestad. Syftet med nationalparken är att bevara naturen för framtida generationer och en  mänsklig påverkan. Tyvärr inträffar det olyckor med sjöfarten och det kan ha katastrofala inverkan på naturen såsom oljeutsläpp.
När man kommer ut på madmarkerna så förvånas man av den utbreda blomsterfaunan som finns på ön. Här finns blodnäva, gulmåra, kostertistel, nypon, blåklockor och mycket mera.
Att vandra runt ön är behagligt, man fascineras av den växlande natur som pryder ön.
Öppna marker där betar får och så kommer man fram till tät tallskog och kärr.
Fåglar finns i massor på ön, när vi var där var det ebb och det gick några strandskator och fiskmåsar och de smaskade på havets läckerheter.

Strandskata

Fisktärna

 

Vi stannade till vid en badplats och vi solade en stund innan våra magar började och kurra.
Fortsatte våran tur till Västra bryggan och där finns det några restauranger och vi tog en hamburgertallrik och en god pilsner i solskenet.
Det sista vi gjorde innan vi gick ombord på båten var att fota lite runt Västra bryggan.

Har ni inte varit på Kosrterörna så tycker jag att det är värt ett besök. Packa fikakorgen och tag båten ut och vandra runt och avsluta med en god middag.
Båtarna kommer och går med täta turer och om man vill kan man hyra stugor eller tälta på ön, glöm inte att boka plats.

Blomsterlandet

Tillsammans med mina vänner i Fotogruppen Ale, gjorde vi den årliga resan till rullstensåsarna, stipakullar och kärr i Falköpingstrakten.
Vi var 11 st som gick opp tidigt i ottan och åkte iväg.
Man blir alltid lika imponerad av dessa otroliga kullar och kärr.
Första stoppet var trandansen för frukost och få en liten dos av fågellivet i Hornborgasjön.
Tusentals gäss och änder var synliga, luften fylldes av gäss som kom ifrån åkrarna och skulle vila i sjön, imponerande syn kan jag säga.
Vi tog vägen över Broddetorp och till slut var vi vid första Kullen Varholmen.
Blodnäva, Slottergubbe, Vingvial, Drakblomma och mycket mera var synliga för oss denna dag.
Alla liksom mig själv blev återigen mycket imponerade av denna blomstersyn.
Bör nämna att dessa kullar har en hög kalkhalt och väldränerad mark vilket gör att blommorna trivs så bra. Tyvärr så var vinden emot oss på denna resa och blommorna vajade rejält i vinden, vilket påverkade fotograferandet.

Varholmen med Blodnäva

Varholmen med Kungsmynta

Vingvial

Nypon

Nypon

Gulmåra

Vidare till Skogatorpkärret vilket är ett kärr där det hela tiden rinner klart drickbart vatten ur berget vilket gör att orkidéarter trivs så bra.
Jag blev lite besviken på kärret denna gång pga att det blommade inte lika mycket orkidéer. Så är det med moder natur. Vi lämnade kärret och kom några hundra meter ifrån parkeringen så vart det stopp.
Vid ett litet område vid vägkanten blommade Natt och dag, Nattviol, orkidéer och mycket annat sått och gott.

Skogatorpkärret

Lägg till bildtext

 

Vidare till Smula Ås och där tittade vi på Drakblomman. Jag har varit på dessa reser i många år och det är riktigt kul att se hur stor detta bestånd har blivit, första gången var den så liten att man knappt kunde se den. Har tyvärr inga bilder på denna blomma pga av blåsten alla bilder blev oskarpa.
Ja, vidare till Värne Åsaka för att titta på Fjädergräset. Denna gång var det bara fyra stycken strån av detta vackra gräs. Fjädergräset finns bara på ett fåtal platser i landet. På Öland ska det finnas ett större bestånd.
Klockan gick snabbt och det började bli sen eftermiddag. Vi hade en plats kvar att besöka och det var Silverfallet i Lerdala. Vid denna plats om våren blommar det massor av Blåsippor men det har för länge sedan försvunnit, nu var det magert med blommande blommor men det var fallet vi skulle besöka och här kommer några bilder ifrån denna plats.

Silverfallet

  

Vi avslutade resan med att bli hembjudna till Ingegerd och Stefan för att bada i deras pool och grilla korv. Som sagt var det en helt underbar resa med mina fotovänner. Vi har alltid så kul när vi träffas och det ska man ha
 
 

Resa till Yttre Bordane

Semester och vad hittar man på då? Jo  vi alltså Lena och jag tog en dagstur till landskapet Dalsland och vi besökte Yttre Bordarne och det ågrar vi inte. För några år sedan var vi där en hösthelg i oktober och vi sa till varandra att vi skulle åka tillbaka hit under sommaren. Tyvärr så var det så blåsigt så det var mycket svårfotograferat. Vi vandrade runt och plötsligt säger Lena vad är detta för några blommor? Det var självaste Linne som växte där. Linnea är en kaprifolväxt och är ganska vanlig i hela landet. Den växer i barrskog och fjällbjörkskog. Linnean är en flerårig dvärgbuske med drygt meterlånga tunna nedliggande rotstående revor med uppräta till 15 cm höga blombärande skott. Blommar parvis skaftande från en tunn upptill bladlös körtelhårig stjälk. Blommorna hänger nedåt längst ut på stjälken. Denna blomma är mycket svårfotograferad pga att den är så liten och stjälken är så tunn. Minsta lilla vindblåst får den att vaja. Vidare i våran vandring så hittade vi flera ställen och Linnean pryder marken väl. Så tjusig och vacker.